JavaScript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

Interpol i frontlinjen mot internationell brottslighet

Interpol är världens största internationella polisorganisation med 194 medlemsländer. +1

  • Interpol är världens största internationella polisorganisation med 194 medlemsländer.
    Interpol är världens största internationella polisorganisation med 194 medlemsländer. Bild: Interpol
  • Susan Hitchin, koordinator för dna-enheten på Interpol
    Susan Hitchin, koordinator för dna-enheten på Interpol. Bild: Susanne Karlsson, KA-Öst
Bild /2

För att stoppa internationell brottslighet behövs utbyte av forensiska data mellan länder. Interpol har varit en pionjär i det arbetet.

Interpol är världens största internationella polisorganisation med 194 medlemsländer. ”Connecting Police for a safer world”. Det är Interpols vision. Kriminalteknik har besökt Interpols huvudkontor i Lyon.

– Idag är en stor del av brottsligheten internationell. För att stoppa kriminaliteten behövs ett strukturerat utbyte av data mellan länder, säger Susan Hitchin, som är koordinator för dna-enheten på Interpol.

Utbyte av data

Interpol arbetar med utbyte av data mellan medlemsländerna inom bland annat dna, fingeravtryck, ansiktsidentifiering och vapen. Interpol har inga egna labb, deras uppdrag är att hjälpa till med utbytet av data. Det handlar om ett frivilligt utbyte av data mellan medlemsländerna.

Dna-databasen startades redan 2002 och idag finns det mer än 218 000 dna-profiler från 85 länder i databasen. Sverige använder databasen för att söka i den, men bidrar inte med lagring av några profiler. Det innebär att spår som kan komma in i Interpols databas i framtiden, i morgon eller om några år, inte blir sökta mot svenska spår. Sverige söker alltså bara i en ögonblicksbild av Interpols databas, vilket gör att möjligheten att hitta en brottsling som agerar internationellt minskar. Detta beror på tolkningar av Sveriges persondataskyddslagar.

Det här gör att Sverige kan gå miste om möjligheter att lösa brott och kunna identifiera försvunna personer, menar flera chefer på Interpol. Att svenska dna-profiler inte lagras i Interpols databas betyder också att svenska spår inte är sökbara för andra länder.

Bättre samarbete

2016 gjorde Polismyndigheten en rättsanalys med slutsatsen att det enligt lagen inte var tillåtet för Sverige att lagra dna-profiler och fingeravtryck i Interpols register. I och med detta minskade Sveriges bidrag till Interpols datautbyten drastiskt. Men nu är en lösning inom räckhåll. Annette Alenius är kommissarie vid internationella enheten på Noa, hon har arbetat för att reda ut de legala hindren. Och äntligen ser det hoppfullt ut. En rättsanalys från 2018 klarlägger under vilka förutsättningar det kan vara lagligt.

– Vi beställde en ny rättsanalys då vi ville få den förra preciserad för att kunna förbättra samarbetet och kunna börja lagra dna-profiler och fingeravtryck. Enligt den nya utredningen finns legala förutsättningar för att lagra denna typ av data hos Interpol. Utredningen har tagit tid, men vi bör kunna börja lagra data inom kort, säger Annette Alenius.

Data är en förutsättning

Hon förklarar de legala problemen:

– Interpol som organisation är inget problem ur dataskyddsperspektiv. Frågan gäller när man delar vidare data med medlemsländer och vilka restriktioner som då kan behövas. Exempelvis hur gallring ska hanteras. Interpol kommer i sinom tid att skapa en process för automatiska gallringspåminnelser. Detta kommer att göra det enklare för oss att lagra profiler framöver. Men för att inte behöva invänta Interpols arbete på detta område så inför vi manuella rutiner för gallring redan nu.

Annette Alenius menar att Sverige bör göra sökningar och spara profiler framöver för brott där det kan anses proportionerligt, exempelvis minimum fängelse i straffskalan.

– Även oidentifierade spår från brottsplats och försvunna personer bör både sökas och sparas, säger Alenius.

85 länder använder dna-databasen. Ju mer data som matas in – desto bättre fungerar systemen. Och desto större möjligheter finns det att identifiera internationella brottslingar eller försvunna personer. För medlemsländerna är det gratis att göra sökningar.

– Allt är frivilligt, men vi rekommenderar åtminstone att spår från olösta brott och försvunna personer läggs in i databasen, säger Susan Hitchin.

Interpol använder sig av I-24/7, Interpols kommunikationsnätverk. Nätverket gör det möjligt för behöriga användare att dela känslig och brådskande polisinformation med sina motsvarigheter runt om i världen, 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Svar kan ges omedelbart från dna-databasen.

Fakta | Interpols databaser och SPOC

Genom Interpols kommunikationssystem I-24/7 har svensk polis tillgång till kommunikation med samtliga medlemsländer och Interpols databaser. De innehåller bland annat information om internationellt efterlysta personer, vapen, stulna resedokument, stulna fordon, dna- och fingeravtrycksregister samt en bilddatabas för att identifiera brottsoffer och gärningsmän i utredningar om sexuella övergrepp mot barn.

Som utredare är det möjligt att antingen söka själv eller begära stöd från polisens SPOC, Single Point of Operational Contact.

En utmaning för Interpol är att nå ut med information, så att utredarna är medvetna om att möjligheterna att söka i deras databaser finns. Brottslingar rör sig över gränser allt mer.

– Har man ändå gjort jobbet och tagit fram en dna-profil så är det värt att  öka i alla sökbara databaser. Det kan ge en träff idag eller i framtiden. Prümutbytet är fantastiskt – men kriminella håller sig inte bara inom EU. Det är inte Prümutbytet eller Interpol – det är Prüm och Interpol, säger Susan Hitchin. Genom databaserna kan vi lösa brott. Vi har hittills haft 800 internationella träffar i dna-databasen, många träffar handlar om allvarliga brott som våldtäkt, mord, väpnade rån och terrorism. Under åren har Sverige haft många dna-matchningar i databasen, ett exempel är ben som spolades upp på en strand i Sverige som matchade en försvunnen person från Storbritannien.

– Det finns stora vinster med att jobba globalt och täppa till hålen för de kriminella. Många brottslingar finns utanför Europa och vi i Sverige behöver bidra i det internationella samarbetet, kommenterar Annette Alenius.

Fakta | Interpol

Interpol startade redan på 1920-talet.

Interpol är världens största internationella polisorganisation med 194 medlemsländer. Organisationens kärnuppdrag är att se till att poliser runt om i världen har tillgång till de verktyg som krävs för att kunna fungera effektivt i kampen mot gränsöverskridande kriminalitet. Detta görs genom att exempelvis erbjuda riktade utbildningsinsatser och expertstöd, datastöd och säkra kommunikationskanaler. Interpol koordinerar även globala operativa insatser.

Interpol försöker även underlätta det internationella polissamarbetet mellan länder som saknar diplomatiska förbindelser. Deklarationen för mänskliga rättigheter ligger som grund för arbetet.

Interpol arbetar med att ge forensisk support mot illegal elfenbenshandel och olaglig handel med vilda djur och växter. Handeln med hotade arter beräknas enligt Interpol vara den tredje största illegala handeln i världen efter narkotika och vapen.

Artikeln publicerades i tidningen Kriminalteknik, nummer 1 år 2019.

Läs också: "Det finns mycket vi kan göra", säger Magnus Lektér, internationell operativ handläggare på Polismyndigheten. 

"Fortsätt mata databasen"

”Genom att lägga in data i databaserna kan länderna hjälpa varandra och direkt få ledtrådar i utredningar. Vi borde inte missa ledtrådar genom att bara lägga in spår från vissa brott – lägg in alla spår”. Det säger Marie Jacques Cantinelli, som är ansvarig för ballistik-databasen.

Hon har flera exempel på hur spår från mindre allvarliga brott gett träff mot grova brott. Hon berättar om hur spår från ett inbrott i ett land gett träff mot spår från olösta mord i ett annat land.

Marie Jacques Cantinelli påpekar att vi måste ”fortsätta mata databasen” för att utbytet ska fungera. Sverige är anslutet till IBIN, Interpol Ballistic Information Network, som är det nätverk som gör att länder som är anslutna kan göra ballistiska jämförelser med andra länder.

Denna typ av sökning utförs inte regelmässigt. I utredningar där det finns misstankar om att personer varit aktiva eller vissa vapen använts i andra länder kan NFC på begäran göra riktade jämförelser mot aktuellt land, under förutsättning att de är anslutna till IBIN.

Högtryck på fingeravtryckssökningar

Inom fingeravtrycksidentifiering kan Interpol hantera 9 000 sökningar per dag. Fingeravtrycksidentifiering är en helt digitaliserad process på Interpol och de använder AFIS-system för sökningar.

– För några år sedan hade vi kapacitet att köra 70 fingeravtryck per dag, idag har vi kapacitet för 9 000 per dag, men vi kör i genomsnitt 1 500 per dag. Fyra identifierare arbetar med att titta på träffarna, berättar Mark Branchflower, som är chef på enheten för fingeravtryck och ansiktsigenkänning på Interpol.

1 500 sökningar per dag i genomsnitt
Kapacitet för 9 000 sökningar per dag

 

Till toppen