JavaScript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

Flygande teknik kan underlätta polisarbete

UAS, i vardagligt tal kallat drönare, har nu börjat användas i samband med polisoperationer i Sverige. +1

  • UAS, i vardagligt tal kallat drönare, har nu börjat användas i samband med polisoperationer i Sverige.
    UAS, i vardagligt tal kallat drönare, har nu börjat användas i samband med polisoperationer i Sverige. Bild: Jason Mellström, NFC
  • Rickard Henningsson från polisflyget är processledare för införandet av UAS inom polisen.
    Rickard Henningsson från polisflyget är processledare för införandet av UAS inom polisen. Bild: Susanne Karlsson, KA-Öst
Bild /2

UAS, i vardagligt tal kallat drönare, har nu börjat användas i samband med polisoperationer i Sverige. Det har gett en möjlighet att överblicka områden som annars är svåra att bilda sig en uppfattning om.

UAS är en förkortning för Unmanned Aerial System, det vill säga obemannade flyg farkoster. Systemet har många fördelar och kan bland annat ge en minutoperativ lägesbild. Men det finns många användningsområden: brottsplatsdokumentation, visualiseringar i rättegång, eftersök av försvunna personer, att hålla koll på stora folksamlingar och som stöd vid ingripanden.

Överblick med UAS

Dagen före valdagen 2018 möttes de två statsministerkandidaterna i en duell i Linköping. Kravet på säkerhet gjorde att polisen i region Öst bemannade en stab som ledde arbetet. För att kunna överblicka området användes UAS.

– UAS kan vara behjälplig för att enkelt se rörelser hos grupper och genom detta kunna förebygga eller hindra eventuella ordningsstörningar eller sammandrabbningar. Den kan även vara en god hjälp vid utredning av brott, även om det inte varit aktuellt under polisoperationen Val 2018, säger Björn Lidö, kommenderingschef i region Öst för polisoperationen Val 2018.

Idag är UAS-kapaciteten under uppbyggnad i hela myndigheten. Rickard Henningsson är processledare för införandet av UAS inom polisen och hans uppdrag är att se till att det finns operationssäkrade metoder och regler för UAS-flygningar.

Effektivitet och rättssäkerhet

– I korthet innebär uppdraget att möjliggöra för svensk polis att på ett effektivt och rättssäkert sätt ha kunskap och kontroll över vad som krävs för att få operera med UAS i polisverksamheten. Från nationellt håll upphandlar vi system och håller koll på teknikutveckling, lagar, tillstånd och regler. Regionerna, Noa och NFC får sedan själva besluta om vilken kapacitet de vill ha, men användandet följer vissa fastställda procedurer, berättar Rickard Henningsson.

Det är endast utbildade UAS-operatörer som får flyga med Polismyndighetens UAS. Idag finns cirka 50 utbildade operatörer inom polisen i Sverige.

– Film- och bildkapaciteten är mycket bra på de system som vi har köpt in, säger Rickard Henningsson.

Det finns fyra olika kategorier av UAS i lite olika storlekar inom myndigheten, men idag används bara tre. Stora fjärrstyrda drönare för militärt bruk används inte inom Polismyndigheten i dagsläget. Systemen kostar allt från 15 000 kronor upp till flera miljoner kronor, men tekniken blir allt billigare. Vissa system kan även utrustas med värmekamera, vilket kan vara mycket användbart exempelvis vid sökande av försvunna personer.

En nackdel med systemen är batterikapaciteten, de kan inte flyga mer än 30–40 minuter utan att batteriet behöver bytas. En genomsnittlig flygning för att ta en bild på exempelvis en brottsplats är tre minuter, så i det fallet är batteritiden inget problem. För att få en lägesbild från luften utan avbrott har systemen utrustats med flera batterier och mobila laddstationer i bilarna.

– Med två system tillgängliga kan en konstant lägesbild från luften hållas i 8–12 timmar, berättar Rickard Henningsson.

Flygrumsreglerna ses över

Polismyndigheten har ett generellt tillstånd för att flyga med UAS som gäller för hela myndigheten och det förutsätter att en utbildad operatör flyger enligt manual. Operatören ska alltid ha visuell kontakt med drönaren och kan rent tekniskt befinna sig upp till 3–4 kilometer från drönaren.

– Om vi måste flyga utan att ha ögonkontakt så stänger vi luftrummet. Nu pågår ett EU-arbete där flygrumsregler ses över, säger Rickard Henningsson.

Vid flygning med UAS finns även risker. Systemen är utrustade med kollisionssensorer.

– Givetvis måste vi ta med i beräkningen att en UAS kan komma att störta när vi flyger med den. Vi gör en riskbedömning vid flygning för att inte riskera personskada. Kamerorna är dessutom så bra att utrustningen ofta inte behöver vara nära personer, kommenterar Rickard Henningsson.

Artikeln publicerades i tidningen Kriminalteknik, nummer 3 år 2018.

Jason Mellström, forensisk fotograf och utbildad UAS-pilot på Polismyndigheten

Jason Mellström arbetar i gruppen för brottplatsdokumentation på NFC och är en av UAS-operatorerna inom Polismyndigheten.

Varför ville du bli UAS-pilot?

– Drönarflygning är ett stort steg i utvecklingen av brottsplatsdokumentation, som jag arbetar med till vardags. Det är ett annat sätt att dokumentera och gör att vi kan se från nya vinklar.

Hur tror du att tekniken kommer att utvecklas?

– När vi utrustar UAS med värmekamera samt optisk zoom för att kunna identifiera föremål och personer kommer vi att kunna söka både efter försvunna personer och efter personer på flykt. Tekniken finns redan idag och är på gång in i myndigheten.

– Det vi också skulle behöva inom Polismyndigheten är att kunna ha en direktlänk från UAS till exempelvis ett stabsrum. På så vis skulle staben kunna ha en direkt lägesbild. Att kunna livesända från en UAS skapar många möjligheter. De här teknikerna finns redan idag, men är ännu inte implementerade inom polisen.

Till toppen